Älvkvarn
Faktablad 18 - Älvkvarn / Uppdaterad: 2011-05-31
Definition:
Yta, på fast berg eller block, med en eller flera ristade, huggna, knackade eller
slipade figurer eller obestämbara figurer och linjer.
Älvkvarn, Humlekull, Tävelsås socken. |
Älvkvarn vid Spelhagen, sydost om Osaby, Växjö Foto 2005 © Björn Möller |
Kommentar: Avser förhistoriska hällristningar. Jfr Bildristning, Ristning, medeltid/historisk
tid, Runristning. OBS! Den sammansatta lämningstypen Hällristning ska alltid användas,
oavsett antal ristningar, dvs. även för FMI-enheter bestående av en enstaka skålgrop eller en
cirkelfigur. Älvkvarn benäms även skålgrop
Tidigare sakord: Hällbild
Anmärkning: Älvkvarn/Skålgrop
Älvkvarn/Skålgrop är en huggen grop i storlekar från 5-10 mm diameter upp till över 300 mm diameter. Djupet på groparna varierar på samma sätt mellan någon millimeter upp till över 50 mm. Formen är i regel rund liksom gropen i en äggkopp, men den kan även vara oval eller avlång. Motivets storhetsperiod är förlagd till bronsåldern och som hällristningar förekommer de antingen separat, eller ingår i mer avancerade bildobjekt. Ristningarna är utförda i toppskikten på släta rundhällar, liksom på flyttblock, stenar och block i kantkedjor på gravhögar, bildstenar och bla hällkistor. Trots att man talar om ristningar så är skålgropar, liksom andra hällristningar, för det mesta inhuggna med en knacksten. I vissa fall har motiven även blivit skapade med mejsel.
Den vanligaste tolkningen av groparnas funktion är att de spelat en viktig roll inom fruktbarhetskultens olika yttringar för god äring. En hypotes är att man rituellt malde sädeskorn i dem, eftersom de flesta ligger i anslutning till forntida åkrar. Odlingsbygdens gropar är mest förlagda på små, släta hällar på dåtidens strandängar nära boplatserna, med jordbrukets odlig och boskapsskötsel i fokus anses därför det öppna läget ha varit avgörande i dessa trakter. Den tolkningen förklarar dock inte varför många av groparna är mycket grunt huggna, samt att det förekommer lokaler med stora mängder gropar förlagda på bergsknallar långt bortom odlad mark och då ofta i, eller i anslutning till fornborgar. Andra användningsområden har därför också föreslagits.
Ordet älvkvarn tillhör vårt äldre språkbruk, medan skålgrop är en vetenskaplig, arkeologisk term som tillkom först under 1900-talet. Skålgropsstenar kan därför även kallas offerstenar eller blotstenar. Från mälarlandskapen är det känt att man förr offrade i älvkvarnar för att bota de sjukdomar som man trodde orsakades av älvor och då främst "älvblåst" eller "älvabläst", det vill säga nässelutslag.
Källa Wikipedia.se, delvis omarbetad 2011 av Björn Möller
Läge: Humlekuls älvkvarn x/y = 6291923 / 1437246 Spelhagens älvkvarn x/y = 6293460 / 1437979
Till markägare:
Lämna gärna ett antal 1,3 m höga stubbar runt lämningen, så den syns även på vintern.
Våra skogar är fulla av spår som föregående generationer lämnat efter sig. Skogen är därför en del av det oersättliga historiska arkiv som finns. Bevara detta arkiv på bästa möjliga sätt till de som kommer efter Dig!
Faktablad 18 – Älvkvarn
Skog och Historia Fornminnen och Kulturminnen – Fornlämningar och Kulturlämningar ... Projektet Skog och Historia visar oss var torplämningar, minnesmärken, tjärdalar, vägar, varggropar, m fl står att finna i våra marker i Kronobergs län.