Vägmärke, Väghållningssten, Milsten

Faktablad

 

Definition:

Stenar, skyltar eller stolpar uppsatta vid allmän väg som avståndsmarkeringar eller med skriftliga uppgifter om bl.a. avstånd till en viss plats t.ex. avståndet till närmaste gästgiveri, stad etc.

Vaghallningssten_Klemensgard  OLYMPUS DIGITAL CAMERA
Väghållningssten, Hemmesjö socken, utefter gamla          Milsten, Vislanda socken.
häradsvägen till Hemmesjö                                             Foto 2005 © Björn Möller.

Foto 2005 © Björn Möller.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Väghållningssten X632378 Y142403
Foto 2009 10 30 © Björn Möller.

OLYMPUS DIGITAL CAMERAOLYMPUS DIGITAL CAMERA

Väghållningssten i Moheda socken
Foto 2009 08 20© Björn Möller.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Milsten, fotad 13 maj förmodligen i Furuby socken
Foto 2005 © Björn Möller.

 

Kommentar: Milstolpar markerade hel-, halv eller kvartsmil och har ofta aktuell regents krönta namnchiffer. Ibland finns även aktuell landshövdings initialer. Väghållningsstenarna markerade gräns mellan vägsträckor med olika väghållare/vägansvarig. De är vanligen av sten, men även trätavlor kan förekomma. En inskrift kan innehålla väghållningsstenens ordningsnummer utmed vägen, by- eller gårdsnamn, gårdens mantal, vägsträckans längd i alnar eller meter, gårdsägarens initialer, årtal och/eller riktningspil. Milstolpar och vägmärken är vanligen uppställda i ett postament av sten.

Andra sakord: Milstolpe, Väghållningssten, Vägmärke annat

Anmärkning: Vägmärkena var tidigare gjorda av sten. Ibland väl synliga efter vägkanten utefter riksvägarna och på stentavlan/metalltavlan var avtåndet tillnärmaste stad/by angiven. Det fanns även väghållningsstenar mellan de olika gårdarna, då visste man vilken som var ansvarig för skötseln av vägen.
Någon gång under tidigt 1900-tal bildades Vägverket som då övertog hela den verksamheten på alla statliga och kommunala vägar. Utöver dessa vägar finns privata vägar och vägsamfälligheter som har hand om sin egen skötsel sommar som vinter.

 

Råd till markägare:

Undvik att i möjligaste mån göra så att kör- eller släpskador uppstår över fynden. Utför inte någon maskinell markberedning eller plantering på själva lämningarna.
Tag gärna bort träd vid lämningen så att dessa inte skadas av rötterna eller när träden sedemera faller. Var aktsam om det som ortens förfäder har slitit ont med att få till.
Mer detaljerade råd kan du få av skogsvårdskonsulenterna på skogsvårdsstyrelsens distrikt – varje lämning är unik och ger speci­ella möjligheter att skapa en värdefull kulturmiljö!

 

Grundregeln är att de enskilda objekten skall skyddas vid skogliga åtgärder.

Undvik maskinell markberedning på själva lämningen.

Lämna gärna ett antal 1,3 m höga stubbar runt lämningen så den syns även på vintern.

Planera gärna lämningen som en miljö inför framtiden.

Tänk över vilka kvarvarande ­kulturväxter Du vill skydda och vilka trädslag Du vill gynna på sikt. Och utför de åtgärder som främjar dessa.

Lövträd och hamlade träd fram­häver platsens karaktär av kulturlämning.

Gör gärna lämningen mer synlig genom att ta bort något extra träd invid lämningen vid röjning och gallring.

 

Våra skogar är fulla av spår som föregående generationer lämnat efter sig. Skogen är därför en del av det oersättliga historiska arkiv som finns. Bevara detta arkiv på bästa möjliga sätt till de som kommer efter Dig!

 

Faktablad – Vägmärke

Skog och Historia Fornminnen och Kulturminnen – Fornlämningar och Kulturlämningar … Projektet Skog och Historia visar oss var torplämningar, minnesmärken, tjärdalar, vägar, varggropar, m fl står att finna i våra marker i Kronobergs län.