Förvaringsanläggning

Faktablad

 

Definition: Anordning från främst historisk tid med förvaringsfunktion.

SVO_F_rvaringsgrop_lmhult_03
Förvaringsgrop, Härlunda socken, Kronobergs län.
Foto 2005 © Björn Möller.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Förvaringsgrop, Moheda socken, Kronobergs län.
Foto 2009 09 11 © Björn Möller.

 

Kommentar: Förekommer företrädesvis i det samiska området. Avser förvaring av livsmedel, redskap m.m. och innefattar källargropar i anslutning till visten, utrymmen mellan stenar och under block, upphängningsanordningar, njallor (stolphål för), stensatta gropar, gropar med täckhällar eller kantställda hällar i väggarna. Gropar som inte använts för förvaring eller där funktionen är osäker registreras som boplatsgropar.

Förvaringsgropar förekommer dock över hela riket.
I Kronobergs län har vi funnit dem i sluttningar och på mindre kullar.
I gropen förvarades livsmedel såsom rotfrukter, men även redskap som skulle ligga länge så man slapp bära hem dem.

Konstruktion: Man gräver en mindre, ca metern i diam, eller en större grop uppemot 2 m diam. På torr slätmark, sluttning eller på toppen av en kulle. Gropen isoleras nerifrån och upp med fina grenar, löv eller blast. I mitten läggs livsmedlen till förvaring och därefter täcks detta med mera löv, fina grenar och mera löv. Nackdelen var att andra djur kunde lukta till sig var mat förvarades. Tunna stenskivor fanns sällan att tillgå men användes ibland.

Anmärkning: På de 28 månader som jag deltagit i Skog och Historia projektet så har jag varit med om att hitta ca 5 förvaringsgropar. Dessa låg på överdelen av några åsar, utspridda i landskapet. Den senaste hittades i en vacker bokskog högst upp på åsen den allra första exkursionsdagen i Moheda socken hösten 2009 när projektet drogs igång för en kort period på 4 månader.

Ofta var förvaringsgropen en föregångare till jordkällaren, men även när man återkom till en och samma plats vid t ex resa eller vid kolningen så var förvaringsgropen i användning.

 

Råd till markägare:

Undvik att i möjligaste mån göra så att kör- eller släpskador uppstår över fynden. Utför inte någon maskinell markberedning eller plantering på själva lämningarna.
Tag gärna bort träd vid lämningen så att dessa inte skadas av rötterna eller när träden sedemera faller. Var aktsam om det som ortens förfäder har slitit ont med att få till.
Mer detaljerade råd kan du få av skogsvårdskonsulenterna på skogsvårdsstyrelsens distrikt – varje lämning är unik och ger speci­ella möjligheter att skapa en värdefull kulturmiljö!

 

Grundregeln är att de enskilda objekten skall skyddas vid skogliga åtgärder.

Undvik maskinell markberedning på själva lämningen.

Lämna gärna ett antal 1,3 m höga stubbar runt lämningen så den syns även på vintern.

Planera gärna lämningen som en miljö inför framtiden.

Tänk över vilka kvarvarande ­kulturväxter Du vill skydda och vilka trädslag Du vill gynna på sikt. Och utför de åtgärder som främjar dessa.

Lövträd och hamlade träd fram­häver platsens karaktär av kulturlämning.

Gör gärna lämningen mer synlig genom att ta bort något extra träd invid lämningen vid röjning och gallring.

Våra skogar är fulla av spår som föregående generationer lämnat efter sig. Skogen är därför en del av det oersättliga historiska arkiv som finns. Bevara detta arkiv på bästa möjliga sätt till de som kommer efter Dig!

 

Faktablad – Förvaringsanläggning

Skog och Historia Fornminnen och Kulturminnen – Fornlämningar och Kulturlämningar … Projektet Skog och Historia visar oss var torplämningar, minnesmärken, tjärdalar, vägar, varggropar, m fl står att finna i våra marker i Kronobergs län.